Växthuseffekten
Torsdag 22 januari 2009 19:51
Author: Administrator
Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Utan denna process hade medeltemperaturen på jorden varit -18 i stället för dagens +15°C. Värmen kommer från solen i form av strålning. Det mesta reflekteras tillbaka ut i rymden. Men en del av värmestrålningen absorberas i atmosfären och sänds tillbaka till jorden som då värms upp.
Men när människan i och med den industriella revolutionen började förbränna olja, kol och gas ökade utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Växthusgaserna lägger sig som ett lock kring jorden och gör så att mer värmestrålning reflekteras tillbaka till jordytan. Ju mera växthusgaser, desto varmare blir det.
Undersökningar av trädringar, iskärnor och korallrev visar att temperaturen på jordens yta nu är högre än den har varit under de senaste 600 åren. Temperaturen har ökat med nästan 0.8°C sedan början av 1800-talet och 2005 var det varmaste året sedan mätningar startade. Elva av de tolv senaste åren (1995-2006) slår rekord i global yttemperatur. Att havsnivån sedan slutet av 1800-talet har stigit med 17 cm visar också på en global uppvärmning.
Orsakerna till uppvärmningen är, förutom förbränning av fossila bränslen, vår djurhållning och vårt sätt att bruka åkrar, skog och mark. Men även om vi skulle avbryta alla utsläpp av växthusgaser nu, kommer temperaturen på jorden att fortsätta öka en tid framöver. Klimatet reagerar nämligen trögt på yttre påverkan och vi ser inte effekten av växthusgaserna omedelbart.
Enligt FN:s klimatpanels senaste rapport kommer effekterna av klimatförändringarna mycket tidigare, snabbare och blir mycket svårare än vad man hittills har räknat med. Därför måste utsläppen av växthusgaser börja minska senast 2015 år om vi ska lyckas undvika s.k. farliga klimatförändringar. Som tur är finns det ännu tid att agera.
Förändrat klimat slår hårdast mot de redan fattiga
Ett systems sårbarhet beror på dess känslighet och dess möjligheter till anpassning. Den klimatförändring, som följer med växthuseffekten, kommer att få störst konsekvenser när den samverkar med andra påfrestningar i redan sårbara system.
Svenska kyrkans arbete för klimat och miljö
Svenska kyrkan har länge arbetat med miljöfrågor på olika sätt. För att bidra till en värld som håller, inte bara för oss utan för kommande generationer, i alla delar av världen.
Marknära ozon är precis som det låter ozon nära jordytan. Marknära ozon bildas när utsläpp av flyktiga organiska ämnen, så kallade VOC.
Norden satsar på klimat och miljö
Norden satsar på spetsforskning inom klimat, energi och miljö. Med ett gemensamt program på totalt 480 miljoner kronor under fem år vill de nordiska länderna uppnå en ledande position på europeisk nivå inom dessa områden.
Sverige blir varmare och blötare - Klimat & miljö - Klimathotet
Sverige blir både varmare och blötare visar ny, unik statistik från SMHI. Mätningar från 90 orter i Sverige pekar i samma riktning: temperaturen stiger.
Orsaken till klimatförändringarna är framför allt att människan påverkar atmosfärens sammansättning och cirkulationen av vatten (när, var och hur mycket det avdunstar, regnar eller snöar). Det finns tydliga kopplingar mellan klimat och miljö, extremt väder, energianvändning, transportsystem och industri.
Miljöaktuellt - Sveriges miljötidning för proffs
vintern två tunga representanter för näringslivet angripit teorin om global uppvärmning.
Motsatsen: Ökad temperatur förklaras av solfläckar, inte växthuseffekt !
Den som läser dessa rader i nyårshelgens Sverige har nog inget akut behov av att få den ökade medeltemperaturen i världen förklarad. Mellan snöstormarna upplever vi upprepade köldknäppar, med temperaturer långt under de normala.
Men många forskare anser att jordens medeltemperatur, trots det nu aktuella vädret, har höjts under de senaste hundra åren. Det finns de som bestrider de resultaten och menar att genomsnittstemperaturerna är mätta i städer som växt och att de stora städerna alltid är varmare än omgivningen. Men om man ser till de senaste decennierna har temperaturen ökat också om man anlitar satellitmätningar, där det är möjligt att välja områden på den rena landsbygden som jämförelseobjekt.
Men, klimatet har växlat under årtusenden. På vikingatiden var temperaturen minst lika hög som idag (på bronsåldern ännu högre), för att under 1600-talet sjunka drastiskt (Karl X Gustav kunde tåga med den svenska armén över de danska bälten 1658). Under 1700-talet gick temperaturen upp för att sedan sjunka under 1800-talet. Under 1900-talet har temperaturen i stort sett gått upp, med en tillfällig nedgång under perioden 1950-1970. De senaste trettio åren har så temperaturen gått upp igen.
Den i breda kretsar accepterade förklaringen till detta är att människans förbränning av så kallad växthusgaser ökar koldioxidhalten i atmosfären, vilket i sin tur driver upp temperaturen genom den så kallade växthuseffekten. FN har i olika konferenser utgått från den hypotesen och lanserat omfattande åptgärdsprogram för att genom centralplanering begränsa koldioxidutsläppen från mänskliga aktiviteter.
Växthuseffekten i sig ska vi vara mycket tacksamma över. Utan växthuseffekten (att atmosfären kan "låsa in" värme från solen) skulle jorden vara så kall att vi inte skulle ha något liv alls i nuvarande form på vår planet. Men har verkligen växthuseffekten påverkat temperaturstegringen de senaste decennierna?
Den danske rymdforskaren Henrik Svensmark har lanserat en helt annan förklaring till den uppmätta temperaturökningen. Svensmark har visat att jordens medeltemperatur samvarierar med den kosmiska strålning som träffar jorden, vilken i sin tur samvarierar med solens magnetiska verksamhet (solfläckar). Samvariationen är så god att variationerna i den kosmiska strålningen skulle kunna förklara hela den ökning av medeltemparturen vi sett de senaste decennierna. Då skulle det vara solens aktivitet och inte människans aktivitet som påverkat klimatet.
Svensmark hade ursprungligen ingen uppfattning om varför det fanns en samvariation - han kunde bara konstatera empiriskt att samvariationen var mycket god. Amerikanska forskare har så lanserat teorin att den kosmiska strålningen påverkar aerosolernas förmåga att bilda moln. Och den kosmiska strålningen påverkar (positivt) aerosolernas förmåga att bilda moln. Aerosoler är de små partiklar omkring vilka molnen bildas. Med mer moln minskar jordens temperatur (mer värme studsar tillbaka ut i rymden).
Svensmarks kalkyler ger en bättre förklaring till temperaturvariationerna än växthusteorerikernas modeller. Han utgår från en faktor som människan inte kan påverka och som mycket väl kan växla och gå i motsatt riktning mot vad den gjort de senaste decennierna. Det är då högst betänksamt att som nu många politiker vill göra, ändra hela grundvalen för det moderna samhällets energiförsörjning, eftersom man tror att det är mänskliga aktiviteter som styr klimatet.
Om av människan okontrollerade faktorer i själva verket skulle kunna styra i motsatt riktning skulle det ju vara i mänsklighetens intresse att öka -inte minska - människans positiva påverkan på jordens temperatur.
Så mycket har vädret ändrats i din stad - Klimat & miljö - Klimathotet
Senast uppdaterad ( Fredag 20 mars 2009 18:51 )
Kommentarer